Frågor & svar

Vi har en vattendom idag som egentligen är tillräcklig för de volymer vatten vi behöver. Däremot avser vi söka en ny vattendom då den gamla är omodern och innebär att vi kan bli beroende av avtal med andra parter för att uppfylla vissa villkor. Det är RES som står för ansökan om vattendom.

Rejektvatten är koncentrerat vatten från Ljungan utan några tillsatta kemikalier, vattnet kommer från vattenbehandlingen i vätgasanläggningen där salter, joner och partiklar avskiljs. Kylvattnet kommer inte i kontakt med något i anläggningen utan cirkulerar i ett slutet system och leds tillbaka i Ljungan, dock får vattnet en högre temperatur när det kyler processen.

Vi vet inte vilken typ av fläktar det blir än, men oavsett så kommer en bullerutredning göras. Vi kommer också behöva visa att vi uppfyller bullerkraven under drifttiden.

Det finns en gränsdragning mellan den verksamhet vi planerar och övrig trafik på allmän väg. För vätgasanläggningen i Ljungaverk kommer det göras en transportutredning liksom en bullerutredning.

Vi kommer anpassa anläggningen på de fastigheter vi redan äger så att den uppfyller de krav som finns avseende ljud och säkerhetsavstånd gentemot närboende. Vi bedömer inte att vi har behov av att köpa upp fler fastigheter.

Nej, en specifik jämförelse mellan den tidigare anläggningen på 70-talet och planerad anläggning har inte gjorts. Vi utgår helt från den anläggning vi nu söker tillstånd för. Volymer och annan information som redogörs i detta sammanhang utgår utifrån elektrolysörer och utrusning som finns på marknaden idag.

För Ljungaverk söker vi tillstånd för 100 MW elektrolysörskapacitet.

Det kommer vi inte använda i denna anläggning.

Vi har pågående dialoger med olika leverantörer, men har ännu inte valt vilken elektrolysörteknologi eller leverantör det blir. Teknikvalet beror på vem som blir slutlig förbrukare.

2027. Det är mycket som ska hända innan dess och samrådet är ett viktigt steg i processen. Det ger oss en chans att berätta vad som händer just nu, vilka utredningar som görs och de frågor/synpunkter/tips som ni kommer med hjälper oss vidare i vårt arbete. Trots att det inte syns på platsen idag är det mycket förberedande arbete som pågår.

Ungefär 1 år efter en färdig anläggning i Ljungaverk förväntas anläggningen i Alby bli färdig. Det beror bl.a. på vattenförsörjningen och kortare ledtid för Ljungaverks nätanslutning.

Nätanslutningen är avgörande och tillåter en maximal elektrolysörskapacitet om 100 MW, vilket är det vi söker tillstånd för.

De befintliga byggnaderna kommer att ses över utifrån både kulturmiljö-, förorenings- och säkerhetssynpunkt för att avgöra om de kan användas framöver.

Det finns ett intresse från flera industrier att etablera sig på området och i närheten. Om det blir inom vårt område och det t.ex. är vår slutanvändare av vätgasen har vi givetvis vissa krav och villkor på att det ska vara grönt. Om det är verksamheter som vill etablera sig i närheten är det från vår sida önskvärt att även de är gröna industrier.

Likriktare kommer användas i transformatorer. Kvicksilver kommer dock inte användas.

Vad gäller tillståndsprocessen kommer ansökan i sin helhet att kungöras när vi lämnar in ansökan. Utöver den processen har vi regelbundet öppet hus på vårt kontor i Ånge i syfte att ha dialog med intresserade och svara på frågor. Vi har tidigare också anordnat en informationskväll i Ljungaverk och kommer planera in ett nytt tillfälle framöver.

Vi vill främja förverkligande av lokala initiativ och visioner. RES Powerbank är vår modell för sponsring samt bygdemedel kopplade till våra vindparker i drift. Genom att gå in på hemsidan www.respowerbank.se kan man ansöka om sponsring eller bygdemedel.

RES är ett privatägt bolag och vi står själva för våra utvecklingskostnader. Projektet finansieras inte med samhällsbidrag.

Hur stor investeringen blir kommer vi inte att gå in på. Det är RES och vår kommande partner som finansierar. Hittills är det RES som utvecklare som finansierat allt kopplat till projektet. Vi befinner oss i ett skede där vi kommer ta in en partner att fortsätta projektera tillsammans med och denna partner blir också den långsiktiga ägaren av anläggningen.

RES utvecklar, projekterar och eventuellt bygger vätgasanläggningen. RES kan även hantera drift och underhåll av anläggningen. Den partner vi tar in kommer dock vara ägaren.

Vi utvecklar alltid projekt tillsammans med partners eller investerare, och det finns många krav på den kommande partnern för projekten. Traditionellt sett brukar vi välja europeiska pensionsfonder. Det kommer inte bli aktuellt med ryska eller kinesiska partners.

Det beror på vilken partner vi tar in i respektive projekt. Det kan bli samma för båda anläggningarna, men det kan också bli två olika partner vilket skulle innebära lite olika upplägg. Om det blir samma partner för båda anläggningarna skulle eventuell administration kunna samköras, men operativ personal kommer behöva vara på plats på respektive anläggning.

Vi för dialoger med flera olika typer av förbrukare utifrån såväl tekniska som kommersiella aspekter. Vem som blir slutlig brukare är viktig information i vårt fortsatta arbete då det avgör hur anläggningen ska drivas samt vilka volymer och leveranser som förbrukaren har behov av. Det är utifrån denna information som anläggningen kommer att designas.

Det finns idag inte ett standardiserat marknadspris på vätgas. Priset är beroende av vad det ska användas till och därmed vilken specifik kvalitet, renhet osv. som slutanvändaren behöver.

Ja, det gör det och framför allt måste vi förhålla oss till alternativen, dvs den fossila vätgasen. Värdet är beroende på vad en köpare är villig att betala för att få den gröna vätgasen istället för den fossila.

Den frågan får ställas till dem.

Som sagt finns det inte ett standardiserat marknadspris. Detta samråd avser vätgasanläggningen och inte det kommersiella delarna kopplat till kunder. Värdet kan vara olika beroende på vilken aktör som efterfrågar vätgas och till vad, men grundar sig på vad en aktör tycker det är värt i förhållande till fossila alternativ. Utöver det beror priset också på kvalitetskraven. En aktör som behöver en högre kvalitet på vätgasen kommer betala ett högre pris jämfört med en aktör som nöjer sig med lägre kvalitet.

Vi strävar efter att även syrgas och restvärme ska kunna användas av andra aktörer, det är vår förhoppning att få en köpare av biprodukterna. Om det finns ett intresse för specifikt syrgasen kommer vi troligen behöva komprimera gasen.

Vi befinner oss tidigt i processen och i dagsläget är vårt fokus att projektera vätgasanläggningen och söka tillstånd. Vem slutanvändaren blir får vi återkomma till senare.

Eftersom vi utvecklar en vätgasanläggning blir syrgasen därmed en biprodukt. Däremot är det viktigt att lägga fokus på totala energiåtgången, och hur vi kan använda även syrgas och restvärme på bästa sätt. Däremot är syrgasen troligtvis det svåraste att hitta avsättning för. Det stämmer att det bildas avsevärt mycket mer syrgas än vätgas i processen, men lokala efterfrågan är låg och distributionen av syrgas blir komplicerad.

Tack för tipset, det tar vi med oss.

Att transportera all producerad vätgas i Ljungaverk på lastbil är högst osannolikt eftersom det inte är ett tillräckligt effektivt transportmedel för just vätgas. Det skulle innebära för lite vätgas per lastbil. Troliga transportalternativ är järnväg och/eller pipeline. Inom ramen för tillståndsansökan kommer vi dock utreda samtliga alternativ.

Vi har utgått ifrån hur mycket vätgas som kan lasta ett tåg och tagit höjd för den högre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen för att även ha marginal i lagringen.

Egentligen motsvarar ett tågset ca 40 ton, men vi har räknat i överkant för lagret [enligt svar på frågan ovan]. Rent teoretiskt skulle man kunna lasta mer än 40 ton om man trycksätter vätgasen mer. Det är dock en energikrävande process.

1 ton vätgas per lastbilssläp.

Tillsammans med Nordion Energi gör vi en förstudie för att utreda en pipeline till kusten.

Ja.

Det finns planer från andra aktörer på ett stort nätverk i norra Sverige. RES är inte delaktiga i det arbetet.

Renhetsgraden på vätgasen beror på slutanvändningen och vilka teknikval vi behöver göra längre fram. I en pipeline måste det vara en och samma kvalitet, inte blandad.

Nej, att planera pipelines i Nordsjön faller utanför vårt projekt.

Ett femtontal arbetstillfällen, precis som för Alby-anläggningen.

Den här typen av anläggning kräver anställda på plats utifrån säkerhetssynpunkt.

Vi kommer sträva efter att anlita lokal arbetskraft för byggarbeten när det är möjligt.

Ammoniak och konstgödsel är absolut en potentiell slutanvändning för vätgasen. En sådan anläggning, eller någon annan s.k. Power-to-X-anläggning skulle innebära fler arbetstillfällen än de som skapas på vätgasanläggningen. Hur många det blir är dock svårt att svara på.

Vätgasanläggningen kommer vara en nätansluten anläggning och inte direktkopplad till en vindpark. Anläggningen är inte beroende varken av att Storåsen vindpark blir av eller att Klevberget vindpark har byggts. Nätkoncessionen går via Klevberget men kommer från Tovåsen stamnätsstation.

Det stämmer inte. Elen till anläggningen kommer från stamnätsstationen Tovåsen och den är en viktig förutsättning. Men vätgasanläggningen är inte beroende av Storåsen vindpark. Vi behöver tillräckliga volymer för nätanslutningen, men inte från en specifik vindpark

Vi behöver 125 MW varav 100 MW elektrolysörskapacitet.

Det kan vi inte svara på.

Ja, fullt utbyggt har Tovåsen en potentiell kapacitet på 1 500 MW. I dagsläget är det byggt för inmatning om 750 MW. För Alby och Ljungaverk krävs ett totalt uttag om 750 MW.

Vi behöver se till att få en lönsam anläggning och att vår slutkund förses med den volym vätgas som denne behöver och som kontrakteras. Om produktionen ska regleras beror på den driftstrategi vi sätter tillsammans med en partner. I dagsläget är inte strategier satta.

I vindprojekt behöver vi ha dialog med Försvaret avseende flyghinder, men det är inte likadant med vätgasanläggningar. Anläggningen är en s.k. Sevesoanläggning och kommer därmed ingå i Räddningstjänstens register. Anläggningen kommer kunna stängas av vid behov. Det gäller inte bara vid krissituationer, utan även vid exempelvis underhåll.

Vi kommer genomföra riskutredningar som kartlägger risker, sannolikheter och worst case. Utredningarna kommer föreslå förebyggande åtgärder för att undvika/minimera konsekvenserna om något skulle inträffa.

Ja, det är vi som kommer anpassa anläggningen efter omgivningen, inte tvärtom.